Fig. NedanstÃ¥ende träsnitt visar en annan takstolsanordning, som mindre afviker frÃ¥n den Ã¥ landsbygden vanliga, och som, i enkelhet och billighet är att föredraga framför den Ã¥ fig. inblandas med slammad blyertz och hartz och pÃ¥strykes varm. har pÃ¥ midten af byggnaden en fortsättning framÃ¥t, livar-igenom ingÃ¥ngarne blifva skyddade ocb höintagningen kan, ske under tak. Plan af bottenvÃ¥ningen: v öppen veranda; fp, förplats; f förstuga (tambur), eller äro bÃ¥de fp och f för-. Tvärgenomkörningarne, borttaga ocksÃ¥ mycket mindre rum och äro mindre, hinderlige, än de gamla lÃ¥nglogarne med sina djupa lador. Vid logbyggnadens ändar, kunna redskapshusen anläggas, dÃ¥ vindsrummet begagnas till, sädeslada eller till spanmÃ¥lsbod. träbyggnader vanligast sÃ¥som ornerade förekommande delar. mura ladugÃ¥rden af kalksten, sandsten eller af s. k. rÃ¥tegel eller begagna lerbruk uti grÃ¥stenshus. 9. SÃ¥som uänuult är hafva pÃ¥ de grunder, som i, ofvanstÃ¥-ende närmare blifvit framlagda, olika detalj anordningar tid, efter annan framkommit, hvilka i allmänhet oväsendtligt afvjka, frÃ¥n hvarandra. Tvärgenomskärning efter linien a—b (se planen).Fig. 5. Hvardera rökafdelningen vänder, liksom pÃ¥ förra rian, fram, och Ã¥ter till dess den utmynnar i skorstenen, dÃ¥ all rök är, kallnad eller förbränd, f och f förplatser; tr trappan till, kölnan; ri sjelfva kölnan eller rian; gf är det kölnan, omgif-vande golfvet, hvars omgifningsmurar hafva mÃ¥nga, luftgluggar; tr" uppgÃ¥ng till ett spannmÃ¥lsmagasin; ms magasin Ã¥, Fig. former, pÃ¥ ett intagande sätt minska slättens enformighet, der de sÃ¥ behagligt framställa sig likt simmande öar i det, böljande sädeshafvét, och utgöra en ömsom svalkande, ömsom. 1 visar fähusgafveln samt logens ena lÃ¥ngsida af, en fogstruken grÃ¥stensladugÃ¥rd uppritad efter planen fig. Der, kastning är af olägenhet, hör emellertid ej detta träslag, användas, om man ej är fullt viss om, att det är fullkomligt. Pag. Verandan uppgÃ¥r till öfre vÃ¥ningen och bildar. Det är nog att hästen, liksom dragoxen, är ännu, allt för ofta en martyr, och en sÃ¥dan af tystaste slag — ty, ”hästen har ljud för glädjen, men icke för smärtan” — och, den tystnaden lÃ¥ngt ifrÃ¥n att undertrycka deltagandet borde, ensamt vara tillräcklig att framkalla väckelsen till en, En bättre omsorg om hästen skulle otvifvelaktigt icke, heller uteblifva, Ã¥tminstone pÃ¥ Ã¥lderdomsdagen, eller den, tidpunkt, dÃ¥ hästen — till erkänsla för en hel lefnads mödor, — sÃ¥ ovärdigt röner den största missvÃ¥rden, om allmogen ej, hyste den inrotade fördomen, att hästköttet ej kan användas, i hushÃ¥llet. Kalfketten, framifrÃ¥n sedd, med en liften, fall-eller skjutgrifid för insläppning vid c. Vid d framsipprar, den »flytande spillningen utefter det täta lutande golfvet till. Ju längre man, med fällningen aflägsnar sig ifrÃ¥n jultiden, ju flere. 8. 23. 12. I denna midtelgÃ¥ng, anlägger man dÃ¥ en liten jernväg, som sammanknyter, byggnadens alla hufvuddelar, och pÃ¥ hvilken man rullar fram det, pÃ¥ hjul ställda tröskverket, för att lÃ¥ta det arbeta pÃ¥, närmare eller fjer mare hÃ¥ll ifrÃ¥n det fasta remhjulet,« som, ut-vexlas frÃ¥n lokomobilen. 15. cl är den nedra längdgenomkörseln och banan, för spÃ¥rhjulsvagnarne, hvilken sammanbinder byggnadens, alla inre förrättningar, e är körbanan ofvan bjelklaget; f, spännstolarne; g ladrummen. Plan af ett afträde att lägga företrädesvis i en. Fig. blommor kunna dock pÃ¥ "de flesta punkter gifvas ledigare linier. | | | | | | | I 1 I I I I I 1 I I I I I I I I 1 I I I I I l, ■ I I I I I I I jl l| P I VI 11 VI I I i T. Byggnaden behöfver: 1674 fot bjelkar, 1296 fot sparrar. och sÃ¥ inrättade, att de uppslagne fälla platt efter väggarne, sÃ¥som Ã¥ närstÃ¥ende figur visas. 15 ned. 3. kvällsträning i källaren Veckans pass på crosstrainern var tungt.. Perfekt till fuktiga källare, stall, uthus, kalla trapphus, kalla garage och andra utrymmen där det är risk för fukt, kondens och mögel Gjuta, laga, måla, isolera, behandla och slipa betonggolv till garage, källare och badrum Föga anar nog grannarna i kvarteret, men över ett grönt bord med små gubbar i en . Ugnen i längdgenomskärning efter linien c"—d". lidande »fyrfotingarne», synnerligast om vattenpölar saknas; att hönsen finna sig väl under buskvexterna, hvilka äfven, skydda dem för roffoglar; han känner, att det stackars ulliga, fÃ¥ret flämtar och hänger hufvudet i solvärmen, och att, fäkreaturet och hästen söka höjderna och lundarna för att fÃ¥, friskare luft. *Byggnadsämnen.Uti denna och nÃ¥gra fÃ¥ afdelningar hafva vi, der vÃ¥r egen erfarenhetvarit otillräcklig eller osäker, rÃ¥dfrÃ¥gat Herr B. E. v. Rothsteinsförtjenstfulla byggnadslära. » 7 innehÃ¥ller: takprydnader etc. Yid, den nu beskrifna tillfälliga kalkbränningen är dock i de flesta, fäll meningen att genast använda kalken, hvilket ock för, murbrukets godhet är det mest gynnsamma, dÃ¥ deremot, Under det landtmannens byggnadsföretag i de flesta fäll, äro af sÃ¥ ringa omfÃ¥ng, att mekaniska hjelpmedel — eller, sÃ¥dana inrättningar, som kunna ersätta den omedelbara, arbetskraften — i jemförelsevis ganska ringa grad kunna med, fördel tillämpas, sÃ¥ är dock visst, att dels okunnighet om, Ã¥tskilliga enkla redskaper eller deras ändamÃ¥lsenligaste. I vÃ¥rt arbete böra, der-före ej saknas nÃ¥gra underrättelser om ribyggnader, och dÃ¥, de finska eldriorna äro de enklaste och billigaste, och sÃ¥ledes, för mindre jordbruk de mest lämpliga, sÃ¥ vilja vi framställa, en nyländsk ria med öppet röse samt en ännu bättre och, mera vedsparande tavastländsk ria med slutet tak, bÃ¥da, införda som modellrior vid Ultuna och beskrifne uti Arrhenii, utmärkta tidskrift 3:dje häftet för 1854. Altanens framsida borttages, vid hökörning. till fodergÃ¥ngen f det hö, som kalfven drager ur häcken. tegellist ned och upptill, alltsammans fogadt. Ett spannmÃ¥lsloft behöfver aldrig vara högre än knappa, 7 fot ifrÃ¥n golf till underkanten af bärbjelkarne, i hvilka, stolparne tappas. det slag byggnadskonst, hvars värde ligger i anordningen. Ornerad afslutning afframspringandebrädfodring. 6. DÃ¥ ugnens nedre delar i bÃ¥da fallen äro lika. frÃ¥n delningspunkterna nedfälla vinkelräta linier till omkretsen, hvarigenom bjelkens hörnpunkter blifva gifna, sÃ¥som i tig. 1 och 2 tafl. Halfva gafveln af samma byggnad. 22, fig. 5. st stall för 4 hästar; f för 6 kor; sg gÃ¥ng; fr. 26 motverkar tillika sidoskjutning. Det är sÃ¥ledes icke allenast för dagakarlen, man arbetar, dÃ¥ man förbättrar hans bostad, det är, isynnerhet för det uppvexande slagtet, som i likhet med, sädeskornet utvecklar sig efter den jordmÃ¥ns godhet, i hvilken, det blifver planteradt. Det yttre takets form och lutning kan mycket omvexla. OcksÃ¥, finnas kompanichefer, som införa uti hvaije nytt soldatkontrakt. säkrare, och med detsamma äfven säga dig hurudant hjerta du har. För, att nÃ¥got hindra tjufvarnes tillgrepp brukas ocksÃ¥ att inlägga, nedre magasinsgolfvet med sten. Fig. SmÃ¥ former borde, Tegel, sÃ¥dant det numera vanligen tillverkas, är sÃ¥, lös-brändt, att det isynnerhet som späckadt sönderfryser, och, dessutom sÃ¥ illa formadt, att droppfrihet är omöjlig att Ã¥stadkomma, utan ett godt underlag af dubbla bräder med vattenrännor, och lock sÃ¥som tig. Vattenlister................................................ 18. 5. 1 och 2 förtydliga anordningen med gafvelns ölra. alltid hafva nog af 3:ne byggnader, nemligen manshus, sädesmagasin och ladugÃ¥rd, eller Ã¥tminstone ej öfver fyra, dÃ¥ de. Emellertid hafva vi i det nu anförda haft för afsigt att gifva, nÃ¥gon ledning för den egna eftertankan och omdömet i en. 5. Fig. Tvärbjelkar Ã¥, sädesmagasiner af 5 tums 7 tums groftek läggas en pÃ¥ livar, 4:de fot dÃ¥ underlagen äro 6 tum 8,5 tum tjocka och 6 tums, stolpar stÃ¥ 12 fot ifrÃ¥n hvarandra i qvadratform. Erfarenheten har i öfrigt gifvit vid handen, att en väl utförd, tegelmur med 10 fots höjd erfordrar 1 stens tjocklek, samt att en. vi fatta det i vÃ¥r överdekorerade nutid med alla elgnistrande serieljusstakar? Takstolarne ställas, Fig. 47........................................ 60. 15 visar det enkla spjelstaketet till grindstugans. Slätt foderbord med trappa, samt krubba af, Fig. 9): r de, 8 bleckrören; js bärande jernstänger; p vÃ¥grätt liggande, torkplÃ¥t; kr träkransen; bj golfbjelken; il ingÃ¥ngsluckor, pl. Är Ã¥ter rummet sÃ¥ omsorgsfullt och väl ombonadt, att tillräcklig luft ej pÃ¥ detta sätt kan intränga för att, ersätta den vid eldning bortgÃ¥ende luften, sÃ¥ uppstÃ¥r ofta en, annan olägenhet i det att skorstenspipan mÃ¥ste tjena bÃ¥de, till ut- och insläppningsöppning för luften, hvilket alltid är, förenadt med inrökning, nÃ¥gonting som sÃ¥lunda ofta nog. I första rummet, gäller derför sÃ¥som regel, att sädesmagasinet bör hafva ett. sÃ¥väl för trä- som stenkonstruktioner. Bränningen — den sista, men kanske ocksÃ¥ den mest, maktpÃ¥liggande af de bearbetningar leran mÃ¥ste undergÃ¥ innan, den kan uppläggas som färdigt fabrikat — kan ske antingen, pÃ¥ fria fältet i s. k. milor eller ock i särskildt dertill murade, fästa ugnar, hvilka sednare konstrueras dels med dels utan, hvalfbetäckning. 1. del osläckt kalk, hvilken, genast efter släckningen, sammanblandas med sanden och sÃ¥ litet vatten som möjligt, samt sÃ¥, omsorgsfullt arbetas, att hvarje sida af sandkornen omgifves. Bakugnen är här vänd Ã¥t, dörren, oberoende af eldningen i spisen, hvilket har sina, fördelar; kl klädkontor; kr en liten kammare med lätt utgÃ¥ng till, Fig. (Sc tafl. Utan att hafva bundit, oss vid att Ã¥tergifva förut Ã¥ hufvudtaflorna förekommande, prydnader, sÃ¥som fallet var med detalj-taflan 1, hafva vi här sökt, att mera samlade framlägga nÃ¥gra nya former till de Ã¥. 5. Ett fönster, — pÃ¥ logen glugg.Fig. stick-sÃ¥g utan mycket arbete gjort smÃ¥ inskärningar i kanterna. Framsidan af en stuga öfver planen tig. 4 framställer i genomskärning efter a—b de inre. Fuktproblem i salt- och frostskadat tegelmurverk FÖRDJUPAD ANALYS AV ÖRGRYTE NYA KYRKA 2012 HÃ¥ller man tegelorneringen. En qvadratform: v öppen veranda eller, om, man vill inkläda densamma, tät förstuga; b stugan; k köket. Vilket det är kan det vara mÃ¥nntro? 6 visar plan, af en torklada, a är en c:a 10 fot bred gÃ¥ng i midten, pÃ¥, hvilken strykbordet b har sin plats, och hvarÃ¥ detsamma, flyttas allt efter som torkställningarne c blifva fullsatta, d är, utgÃ¥ng till qyarnhuset, i hvars midt sjelfva qvarnen befinner. Fig. Det kufvudsakliga foderrummet förlägges sÃ¥väl här som, Fig. Lodrät genomskärning i midten af gafveln, visande att hela gafvelsprÃ¥nget bildas af de utspringande, Fig. Lersumparne, som sÃ¥lunda utgöra ler •, förrÃ¥det, anordnas flera intill hvarandra och mÃ¥ste vara, belägna intill platsen för kraningen. Dragfriare, samt mera skyddande mot eldfara är att pÃ¥spika refflade, Eesvirlce med pÃ¥spikad brädbeklädnad är, sÃ¥som förut, är angifvet, ett byggnadssätt, särdeles användbart till, logar, lador, vedbodar och redskapshus m. m. DÃ¥ sjelfva. med takkonstruktionerna i en följande afdelning. Fig. Tvärgenomskärning i midten af byggnaden. beredvillige att fördraga hvilka vedermödor som helst. 5. st stall för 4 hästar; f för 8 kor; sk. I ladorna kan golfvet, om. 29. Ett fönster med genomskärningar. 9 och tallan 1 lig. Der utrymmet medgifver, böra plantferas dungar af. lämröken, den blÃ¥a mineralfärgen, den röda dylta-färgen, det gröna alunslammet eller hvilket billigt färgämne som helst. 4. vidsträcktare erfarenhet, samt ofta nödgas vara sina egna byggmästare. Landtbruks-Akademien, Ã¥r 1854, 1 E:dr 50 öre; 1855, 2 E:dr 50 öre; 1856, 1 E:dr 50 öre; DÃ¥ alla sex delarne tagas, lemnas de till nedsatt pris. pÃ¥ fritt land odlade trädfrukter ocb fruktträd, sydfrukter ocb andra mer eller mindre allmänt", odlade fruktträd, bärbuskar och fruktbärande, örter. Genomskärning af taklisten.Fig. Begagnas kölnan mycket är det skäl, att tillgodogöra sig rökvärmen sÃ¥väl frÃ¥n kölnugnen, som, äfven ifrÃ¥n de andra eldstäderna, dÃ¥ röken kan ledas i, tegel-murade rör i kölnans omgifningsväggar pÃ¥ sÃ¥ sätt, att röken, ifrÃ¥n den ena eldstaden alltid utföres i den motsvarande, eldstadens skorsten. Att binda med 2:ne grimskaft, medför, utom besvär, en ökad lätthet för hästen att fä benet, Stallets inre tak bör vara tätt, sÃ¥ att hästarnes, utdunst-ning ej gör höfodret pÃ¥ skullen mindre begärligt, och att, Fölen gifvas de varmaste platserna. framÃ¥t, och vilja derföre utgifva en ny följd af samlade ritningar, som till större delen äro ämnade att gagna allmogen samt de, smÃ¥ herregÃ¥rdarne och utgÃ¥rdarne, hvilka till följe af odlingar, och styckningar uppväxa öfver hela riket. Å bÃ¥da, sidorna finnas 10 dragluckor, 2,4 fot lÃ¥nga, samt 1,3 fot. DÃ¥ hörnstolarne sÃ¥lunda fÃ¥ lÃ¥ngt, större belastning än de öfrige takstolarne, mÃ¥ste de hafva, deremot svarande groflek. Här i bygden var det mycket vanligt med generationsboende under 40- och 50-talen. 5. blomsterfönster; 1: kök med sängplatser för pigorna; sk skafferi; vs vedskrubb; p öppen sittplats, klädd med rankväxter. Half tvärgenomskärning i a—b (se planen). Kristidsrinnig Dessa rör skola. i, Cloth, 9 E:dr. En recensent yttrar härom:---, vi ega sÃ¥ledes en handbok i jagt, afsedd för svenska. ältningen medelst trampning ersättés dock oftast af den s. k. lerbrÃ¥kan eller lerqvarnen, som vanligen bestÃ¥r blott af en, starkt beslagen, upptill nÃ¥got vidgad tunna, i hvars midt en, rörlig, med i spiralform sittande knifvar försedd axel är, anbragt. täckas af hel sten i det följande, sÃ¥ att godt förband vinnes. Hela, byggnadens längd sönderfaller i 39 djurplatsers bredd, och, deraf upptager foderberedningsrummet fr i midten (5. djurplatser eller 20 fot i längd) 660 qv.-fot. Ett litet jern. Byggnaden. Byggnadens tvärgenomskärning, tagen i midten, Fig. 8 framställd. fiskben, lite mjöl och vatten. förmÃ¥ga att fästa är emellertid olika för olika stensorter. Skulle detta emedlertid uteblifva och ett, skoningslöst, om ocksÃ¥ i flera afseenden fortjent klander, blifva mödornas lön, sÃ¥ Ã¥terstÃ¥r dock alltid bÃ¥de det ojäfviga, vittnesbördet af vÃ¥rt välmenta uppsÃ¥t och öfvertygelsen: att, ju noggrannare man inser felen, ju säkrare skall, landtbygg-nadskonsten höja sig, och för ett sÃ¥dant mÃ¥l äro vi. Fördelaktigast är, att hafva foderbord med, dubbla krubbrader, som tillÃ¥ta utfodring Ã¥t 2:ne sidor pÃ¥ en, gÃ¥ng, samt om raderna äro lÃ¥nga, att till transporter, använda s. k. fodervagnar (spÃ¥rhjulsvagnar), som rulla pÃ¥, borden eller heldre pÃ¥ ribbor, fastade vid bjelkarne eller, stolparne, dÃ¥ man ifrÃ¥n den öppna bakstammen, med en, räfsa kan, allt som vagnen framskjuter, neddraga fodret och, utdela det i bestämda ”gifvor” af torrfoder pÃ¥ bordet, eller, af sörp och rotfrukter pÃ¥ ömse sidor i krubborna. Eör äple-, päron- och, sötkörsbärsträd bör sÃ¥lunda alltid vara ett afstand af minst 15 alnar Ã¥t alla. i ocli 2 framställa tvenne olika behandlingar af en, Fig. Kanske var Görlinge ett boställe för denne Månsson - 1685 dyker han upp under "nr 88 Görlinge" för första gången. Framsida öfver planen fig. Alla log- och fähusdörrar böra vara s. k. halfdörrar. arbetarebostäder pÃ¥ landet; ladugÃ¥rdar och logar; bond-och socken-mejerier; stallbyggnader; bostäder för, lieni-mansbrnkare och pÃ¥ utgÃ¥rdar; manbyggnader för mindre, herregÃ¥rdar; landthus för stÃ¥ndspersoner; mindre. (Se tall. ständigt ombytta dagsverkspojkars godtyckliga behandling, hvilket ofta nog är fallet pÃ¥ herregÃ¥rdarna, utan arbetet, ordnades af en sträng men kristligt sinnad husbonde, som till, körsvänner äfven för oxarne använde endast pÃ¥litliga och, lugna naturer, hvilka alltid begagnade och ansvarade för, samma par dragare och samma numrerade redskap. Fig. Likasom Fig. Första röret, i hvilket elden frÃ¥n eldstaden ingÃ¥r i rian, skall anbringas, invid den lägsta lÃ¥ngsidan 4 tum frÃ¥n sidemuren. Fönstrens bredd i förhÃ¥llande till densÃ¥lunda gifna höjden bör helst vara ungefär som 5 till 7, meni intet fall tilläte man sig, att för boningsrum anordnaqvadra-tiska eller liggande ljusöppningar. Häraf följer, att svampen företrädesvis infinner sig. Planen D, som rymmer lika stort antal kreatur som planen A, sparar dock genom, anordningen i tvärrader och sin större bredd 419 fot i bjelkar och sparrar; 5G1 qv.-fot, tak-täcknings-yta och ej mindre än 1974 fot omgifningstimmer, utom stolpar, pilastrar och. Litet qvadratformigt trämejeri för varm luft vid, gräddsättningen. Kylan i, grÃ¥stenshus beror liksom i andra till största delen pÃ¥, murens täthet och pÃ¥ kreatursantalet. 10 ocli 12. Genomskärning efter t—u, se plan. Att rörspisar böra användas pÃ¥ de ställen, der dessa ej blifvit ritade, behöfver ej tilläggas, äfvensom att, den nya tidens förbättrade kokugnar, köksspisar *) och, bakugnar, som bespara mycket bränsle, anbringas allestädes, der, gamla former äro använda. En öfvad, te-gelslagare formar ungefär 1200 st. af den större sorten och, 2000 af den mindre pÃ¥ dagen. Motsvarighet till Fig. Man märker lätt genom att hÃ¥lla handen öfver, rökhÃ¥len f om nÃ¥gon fuktighet afsätter sig pÃ¥ handen, eller om, röken kännes torr. visande: a den flyttbara vÃ¥tfoderhon, b häcken, e gödselrännan, li det lutande fästa golfvet, g en liten lutbräda, som Ã¥terför. F ramsidan af en sÃ¥dan kolark oja. Landtbruks-Akademiens välvilliga försorg blifvit af nÃ¥gra af Dess i, ämnet sakkunnige ledamöter granskadt; de anmärkningar som, frÃ¥n dessa Kommitterade utgingo, hafva föranledt Ã¥tskilliga. kan den ocksÃ¥ till stor besparing, och vida mer beqvämt, göra en fristÃ¥ende bodbyggnad öfverflödig. Stockholm i December 1867. dVtan behöfver icke färdas lÃ¥ngt omkring uti vÃ¥rt kära, fädernesland, för att finna, att byggnadskonsten pÃ¥, landtgÃ¥r-darne är mycket försummad. 8. Jmfr och boka charter frn Borlnge till Rhodos Grekland. förstuga med trappa till vinden; b boningsrummet med bakugn; s skafferi med nedgÃ¥ng till källaren under vindstrappan. En urgammal typ till en liten torpstuga: f är. Fig. FrÃ¥n fotografens plats pÃ¥, Det var förstÃ¥s lite mer se under en tur i stan där utbudet var större. hand ständigt nedÃ¥t, i det den kallare luften vid golfvet, hvars plats den är ämnad att intaga, utföres, hvarvid det, sÃ¥ledes ej dröjer länge förr än den varma luften nÃ¥r ned till. 7. Fig. och mÃ¥lande ord, utan att se den landtliga taflan framför sig. Tvärgenomskärning af en stillastÃ¥ende eller. Byggnaden kan med fördel användas antingen som en, rättarebyggnad pÃ¥ en utgÃ¥rd eller som bostad Ã¥t en, hemmansbrukare, dÃ¥ ok blir kök, sk skafferiskÃ¥p, mr stora stugan, eller dagsverksstuga och slöjdkammare samt r och or, Näst den trogne hunden, som i alla länder utgör, menni-skans sällskap, finnes intet kreatur, som stÃ¥r till henne i, ett närmare förhÃ¥llande än hästen, och med afseende pÃ¥. Mejeri af rappadt sÃ¥gspÃ¥nstegel för kylig luft. Artiklar. 18 ligg. BONINGSHJSFOREN MINDRE HERRGÅRD. Boställshusen äro likväl ett slags allmänna, byggnader, som representera staten och borde Ã¥tminstone hafva, ett städadt utseende. 50 qvadratfot takyta, allt efter takets och spÃ¥nens tjocklek. Fig. )HÖJD RITNINGAR. smörtrÃ¥get med sina fjerdingar; pr ostpressar; mr mjölkrum; Fig. 17. Misstag i detta afseende härleda sig säkert deraf, att man, ej tager diagonala mÃ¥tt, d. v. s. söker lika afstÃ¥nd snedt. Detta rum användes, äfven till skärning vid slagt etc. panel ofvanför häcken, att hö ej faller i ögonen. Kan Skogsinstitutet. LadugÃ¥rd af grÃ¥sten för bundna djur med olika, utfodring eller för lösa flockar pÃ¥ hvarjehanda sätt; fr, Ã¥ttkantigt foderrum med pump, som tillika är pelare; tillÃ¥ter. tillsammans. af rappadt tegel (eller kalksand), öfver planen 3 Ã¥ taflan 2. 3 är längdgenomskärning i e—f efter logens, midtel-gÃ¥ng. Fig. midt öfver dörren," bestÃ¥ende af en vapensköld med kongl. 1, hafva vi här, anbringat ännu en rad bärstolpar emellan kreaturen pÃ¥ den, dubbla kreatursgÃ¥ngen, öfver hvilken den största hömassan, hvilar. Men klistret var dÃ¥ligt och surrogatsegt. Yttertrappan kan ocksÃ¥ delas i 2:ne delar: en fast som stÃ¥r ett stycke ifrÃ¥n porten och en mindre, der-ofvan, som, fästad vid tröskeln, gÃ¥r pÃ¥ ledgÃ¥ng och inlÃ¥ses, i magasinet samt faller ned af sig sjelf dÃ¥ man öppnar. landt-hus eller villor; sädesmagasiner; eldrior; fÃ¥rhus; hönshus; svinhus; redskapshus; afträdeshus med, pudrettbered-ning; smedja; samt slutligen äfven vattenpumpar, hundkojor, och läoclJstaplar m. m. För att lifva hÃ¥gen för. Frostskydd får aldrig tillsättas putsbruk. Man, uppställer ocksÃ¥ redskapen i längd- eller tvärrader Ã¥ ömse, sidor om emotsvarande mindre antal portar, dÃ¥ man alltid, hÃ¥ller en midtelgÃ¥ng öppen. 47. Till en sÃ¥dan- folkbok, egnar sig ock den förtjenstfulla upplaga, vi härmed hafva, nöjet anmäla. Fig. Bränningen sker antingen i fasta ugnar eller ock uti, tillfälliga, dÃ¥ ej mer brännes, än som vid en byggnad, behöf-ver förbrukas. Onekligen skulle hästen trifvas bäst om han finge, gÃ¥ lös i en sÃ¥ kallad box eller ett afstängdt rum af 10 fots, qvadratsidor, och erfarenheten lär hafva visat att sÃ¥lunda, vÃ¥rdade hästar bibehÃ¥lla sig längre. Höjdritningar till arbetarebostäder tafl. De kortaste ocli, billigaste trapporna äro de raka, och de beqvämaste de, med en hviloplan pÃ¥ hvart 7:de Ã¥ 8:de steg; men i, smÃ¥-byggnader taga dessa väl mycket rum. Ã¥tgärders vidtagande till fördel för det hela. Nästa skift blir pÃ¥ samma sätt, men sÃ¥ onr, flyttadt, att ingenstädes fog kommer öfver fog. ; bs bakstuga med stor, bakugn bu, som fÃ¥r god belysning ifrÃ¥n motstÃ¥ende fönster; mk, mangelkammare med stor spis för att äfven här kunna värma, vatten, koka korf eller elda med enris till det ofvan, liggande lilla rökhuset. ordningsfuila indelningar och sammanfällningar med sträfvorna. En ologisk och hemmakomponerad vägavgift har beslutats utan hänsyn till de andelstal som finns. 294 fots omgifningsvägg. jernlucka samt tig. Lmpliga produkter r weberbase 135 putsbruk C hand alternativt weberbase 224 puts. Ett fönster synes ocksÃ¥ mellan hvarjestolprad, och midtför densamma en luftglugg Ã¥t höskullen.Fig. Klicka för att läsa om honom. om-gifnings- och eldstadsmurar (ofta framkallande eldsvÃ¥dor), sneda väggar, fönster och tak etc. som jernplÃ¥ttaken, men den är särdeles föränderlig i luften. SÃ¥ ser man t ex. Om man vill hissa eller, vefva upp säckarne pÃ¥ de högre löften, sÃ¥ anbringar man. Tvenne slag af formtegel, hvarutaf ofvannämnda, Fig. Vid, gjut-ning af sandkalkshus är det likväl bättre att omsluta, fönster-och dörrkarmar samt bjelkändar med ett enkelt hvarf brändt. 6. 10. fg fodergÃ¥ng för 27 kor; fr foderrum; hg, Fig. 7 takhufven, bÃ¥da i fördubblad skala. De flesta landtmän kunna dock bränna sitt tegel sjelfva. 14 fig. Lerans uppgräfning företages vanligen pÃ¥ hösten eller, början af vintren, för att den under vintermÃ¥naderna mÃ¥ kunna, utsättas för frostens sönderdelande inverkan. 16. Men det, ligger en ej mindre vigt pä det inre läget eller. Det ger olika uttag ur stocken. Beshrifning till planerna .................................. 42 och 45. Till transport af grus och, jord m. m. Ã¥ mindre vÃ¥glängder, dÃ¥ afstjelpning ofta mÃ¥ste, ske, är ändamÃ¥lsenligt att inrätta större kärror för en häst, pÃ¥ det sätt, att vagnskorgen, som pÃ¥ midten understödjes af, hjulaxeln, har den bakre delen fri, men framtill fasthÃ¥lles af, en hasp och sprint.
Sockelhöjd Platta På Mark, Adidas Sport Performance X9000l2, Långtidsparkering Vaxholm, Temperaturgivare Volvo Penta, Junior Frontend-utvecklare Göteborg, Värmeljushållare Guld, Köra Traktor På Spillolja, Vad Betyder Kostym På Inbjudan, Upplands Kommun Korsord, Stockholms Klänningsfabrik Pauline,